“Det är dags för nästa steg i omställningen till ett samhälle med ett hållbart resande. 

Ett förändrat fokus behövs om
vi ska möta kommande decenniers samhällsutmaningar.”

-Elias Arnestrand, K2

Under 2021-2022 engagerades ett 80-tal ledande experter inom kollektivtrafik, andra delade mobilitetstjänster, stadsplanering och forskning för att utforska framtidens kollektiva resande. Utifrån fem fokusområden, som mejslades fram av experterna i en process under hösten 2021, har befintlig forskning lyfts fram och sammanställts. Forskare knutna till K2 och med koppling till Lunds universitet, VTI, Malmö universitet, Linköpings universitet och Rise har deltagit i arbetet.

En serie öppna kunskapsluncher och seminarier genomförts för att synliggöra olika perspektiv och frågeställningar inom de fem fokusområdena. Med detta som grund har experterna, genom flera tematiska workshops, utvecklat idéer, konkreta åtgärdsområden och förslag. Arbetet har tagit utgångspunkt i metoden “Three Horizons” som är ett ramverk för att synliggöra och diskutera nulägesbilder, framtidshorisonter och åtgärder för att skapa förändring i en önskad riktning - Med detta som underlag har rapporten “Framtidens kollektiva mobilitet - nästa steg för hållbart resande” stegvis växt fram, utvecklats och förfinats i konstant dialog inom expertgruppen.

Ladda ner rapporten!

Framtidens kollektiva mobilitet på 3 min

KUNSKAPS-SAMMANSTÄLLNINGAR

“OMPRIORITERING AV GATURUMMET”

Gaturummet betraktas ofta som vår viktigaste allmänna plats – trots det består stora delar av städers ytor av bildominerade gator med begränsat utrymme för människor att gå, cykla och umgås. K2-forskarna Russell Cannon och Jakob Allanson har sammanställt kunskap om hur utrymmen i städer kan ställas om på sätt som gör dem mer attraktiva att bo och verka i, och som gör hållbara transportmedel mer attraktiva och effektiva

Ta del av rapporten
Ta del av sammanfattningen
Exempel från Europa

“OMDEFINIERAD ROLL FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN”

Hur kan kollektivtrafiken omdefiniera sin roll för att bli bättre på att dra nytta av möjligheterna med andra hållbara trafikslag, kombinerat resande och integrerade mobilitetstjänster? Rådslagets rådgivare Göran Smith från RISE Research Institutes of Sweden har sammanställt kunskap om kollektivtrafikens roll i Sverige idag samt hur rollens utveckling för närvarande diskuteras.

Ta del av rapporten
Ta del av sammanfattningen

“NYA PRIS- OCH BILJETTSTRATEGIER”

Priset har stor påverkan på när, var och hur människor reser. Samtidigt skapar förändrade resmönster behov av nya typer av biljetter i kollektivtrafiken. Hur kan kollektivtrafikens och andra trafikslags prissättning förändras på sätt som minskar kostnader, ökar intäkter och gör hållbar mobilitet mer attraktivt? K2:s forskare Ulrik Berggren från Lunds universitet har sammanställt en kunskapsöversikt som erbjuder en utgångspunkt för dialog och strategiutveckling kring intäktsmodeller.

Ta del av rapporten
Ta del av sammanfattningen

“FÖRÄNDRADE RESVANOR OCH MOBILITETS-TJÄNSTER”

För att uppnå ett hållbart transportsystem räcker det inte att fokusera på förnybara drivmedel och energieffektiva fordon, vi behöver även förstå människors resvanor för att kunna påverka färdmedelsval och anpassa kollektivtrafiken efter förändrade behov. Varför reser vi som vi gör? Hur har våra resvanor förändrats under de senaste årtiondena, och hur har de påverkats av pandemin?

Ta del av rapporten
Ta del av sammanfattningen

“KOLLEKTIVTRAFIKENS ORGANISERING OCH FINANSIERING”

Förändringar i samhället väcker många frågor, både om hur och vad som ska finansieras inom ramen för framtidens kollektivtrafik. K2:s Jens Portinson Hylander och John Hultén har sammanställt kunskap om hur dagens modell för organisation och finansiering ser ut och hur den förändrats över tid.

Ta del av rapporten
Ta del av sammanfattningen

Internationella utblickar

“vad kan vi lära oss av förenade arabemiraten”

Saeid Pira har praktiserat på K2 i samband med sin masterutbildning i Human Geography vid Lunds universitet. Under sin tid på K2 har Saeid tagit fram rapporter som utforskat innovativa kollektivtrafiklösningar i runt om i världen, av vilka många införts eller utvecklats under pandemin. Den tredje och sista rapporten riktar blicken mot Förenade Arabemiraten.

Ta del av rapporten

“vad kan vi lära oss av japan”

Saeid Pira är praktikant på K2 och studerar en masterutbildning i Human Geography på Lunds universitet. Under sin tid på K2 har Saeid tagit fram ett antal rapporter som utforskar innovativa kollektivtrafiklösningar runt om i världen, av vilka många implementerades under pandemin. Banbrytande teknik och anpassning till den äldre populationen, det är vad som utmärker kollektivtrafiklösningarna som införts i Japan enligt K2:s praktikant Saeid Pira.

Ta del av rapporten

“vad kan vi lära oss av kalifornien”

Rapporten uppmärksammar bland annat vid-behovstjänster som erbjuder resenärer turer vid behov inom ett visst område, så kallade ”Micro-transit”. En annan lösning som beskrivs är ”Bus On Shoulder”, som innebär särskilda filer på motorvägar för bussar med låg hastighet, särskilt under pendlingstider. Långsamma gator för att förhindra trafik är ytterligare ett initiativ som implementerats i Kalifornien.

Ta del av rapporten

FAQ

Vad är skillnaden mellan kollektiv   

mobilitet och kollektivtrafik?          

Den kollektiva mobiliteten inkluderar och integrerar olika former av delat resande inklusive traditionell kollektivtrafik och nya mobilitetstjänster.
Nya mobilitetstjänster kan till exempel vara delad bil eller mikromobilitet.

Vad menas med att öka den            

hållbara valfriheten?                   

Att människor själva kan bestämma över sitt resande har länge varit en viktig transportpolitisk princip. Idag begränsar eller möjliggör samhället valfriheten, ofta på sätt som främjar resande med privata fordon. De ramar som samhället ställer upp behöver ses över och ändras för att främja en hållbar tillgänglighet.

Varför behöver fler resa kollektivt när

bilarna ändå blir elektriska?        

För att vi behöver främja de mest energi- och resurseffektiva resorna. Elbilar kräver fortfarande mycket energi och tar lika mycket plats som traditionella bilar.

Varför ett samhällskontrakt för       

delad mobilitet?                           

För att vi behöver skapa förutsättningar för ett mer hållbart resande utan klimatpåverkan. En sådan förändring behöver utgå från en vision som gör det hållbara valbart för fler människor, vid fler tillfällen. Vi har redan idag ett samhällskontrakt kring mobilitet som utgår från den privata bilen - vi behöver utveckla detta mot en ny vision.

Ett initiativ inom K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik med tillkommande finansiering från Trafikverket och Vinnova.